Flaggan utanför Filmhuset vajar i dag på halv stång för att hedra Bibi Andersson, som gick bort på söndagen.

– Vi sörjer att en av vårt lands allra främsta skådespelare har lämnat oss. Bibi Andersson var unik och många av världens främsta regissörer arbetade med henne i oförglömliga filmer. Hennes gärning inom svensk filmkonst går inte att överskatta. Hon är också den enda skådespelare som vunnit fyra Guldbaggar. Våra tankar går till hennes make, dotter och syster, övrig familj och alla hennes vänner och kolleger, säger Anna Serner, vd på Svenska Filminstitutet: 

Under sin långa och framgångsrika karriär medverkade Bibi Andersson, som föddes i Stockholm 1935, i över 90 långfilmer, varav elva i regi av Ingmar Bergman. De två möttes redan 1951, då Bergman regisserade en mycket ung Bibi Andersson i reklamfilmer för tvål.

Hon kom senare att spela i flera av Bergmans berömda filmer, som Det sjunde inseglet (1957), Smultronstället (1957) och Persona (1966), för vilken hon belönades med sin första Guldbagge.

Förutom Ingmar Bergman arbetade många av våra främsta filmregissörer med henne: Gustaf Molander, Alf Sjöberg, Hasse Ekman, Alf Kjellin, Kenne Fant för att bara nämna några. I Marie-Louise Ekmans långfilmsdebut Barnförbjudet från 1979 spelade hon en trött mamma med många vredesutbrott.

Men redan 1958 hade Bibi Andersson fått ett kvitto på sin skådespelarskicklighet, då hon vann priset för Bästa skådespelerska på Cannes filmfestival. Ett pris som hon delade med Eva Dahlbeck, Barbro Hiort af Ornäs och Ingrid Thulin. De fick det för sina insatser i Bergmans Nära livet. Några år senare vann hon Silverbjörnen i Berlin för rollen i Vilgot Sjömans Älskarinnan.

1968 spelade hon mot Gunnel Lindblom och Harriet Andersson i Mai Zetterlings uppmärksammade Flickorna, en modern version av den antika komedin Lysistrate, om kvinnlig frigörelse.

Parallellt med rollerna i svensk film spelade Bibi Andersson in film utomlands under 1960- och 1970-talen, där hon arbetade i filmer av mästerregissörer som John Huston och Robert Altman, och mot skådespelare som Paul Newman, Sidney Poitier, Kathleen Quinlan, Steve McQueen och Alain Delon.

Hennes mest kända icke-svenska film är dock danska Babettes gästabud, Gabriel Axels Oscarsvinnare från 1987, i vilken Bibi Andersson hade en mindre roll som hovdam.

År 2001 mottog hon en Guldbagge för Bästa biroll i Det blir aldrig som man tänkt sig, av Måns Herngren och Hannes Holm, den andra baggen i ordningen. På den följde två till, för Elina – som om jag inte fanns(2002) av Klaus Härö och Arn: tempelriddaren (2007) av Peter Flinth.

För Filminstitutet gjorde Bibi Andersson många insatser genom åren. Hon var nära vän med dess grundare Harry Schein och lär ha haft del i utformningen av Filmhuset när det byggdes 1968–1970. Hon var ofta gäst på skandinaviska terrassen på Cannes filmfestival och medverkade bland annat i lanseringen av Stiftelsen Ingmar Bergmans webbplats ingmarbergman.se.

Med fyra Guldbaggar och åtskilliga minnesvärda rollprestationer i både svensk och utländsk film har Bibi Andersson för alltid skrivit in sig i filmhistorien som en av de allra största svenska skådespelarna.

Källa: Pressmeddelande från Svenska Filminstitutet