Förra veckan släpps Filmåret i siffror, Filminstitutets heltäckande sammanställning av filmen och den svenska filmmarknaden under 2020. Årets rapport visar effekterna av pandemin, med sjunkande biobesök och minskat antal biopremiärer. Samtidigt har filmintresset varit fortsatt stort, med ett skifte i filmkonsumtion till strömningstjänster.
– 2020 var ett minst sagt utmanande år för den svenska filmbranschen. Hela värdekedjan påverkades, från inställda och fördyrade produktioner, till uteblivna intäkter för distributörer och visningsaktörer. Den digitala utvecklingen intensifierades kraftigt under pandemin. Samtidigt som året i mångt och mycket kan beskrivas med ordet ”kris” har intresset för att se film, inte minst svensk film, varit högt. Stängda biografer och inställda premiärer tycks inte ha påverkat konsumentens efterfrågan på filminnehåll, snarare tvärtom. Under året ökade filmtittandet via vod (video on demand) kraftigt och digitala tjänster stod för lejonparten av filmkonsumtionen under 2020, säger Josefin Schröder, strategisk analytiker vid Filminstitutet.
Några av resultaten från rapporten:
• Biobesöken minskade med 64 procent. Coronarestriktionerna slog hårt mot Sveriges biografer. Året inleddes med ett starkt första kvartal på bio men andra kvartalet stängdes det mesta ned. Under senare delen av året kunde biograferna öppna igen, men med hårda besöksbegränsningar.
• Antalet filmpremiärer minskade, även inräknat filmer som lanserades direkt på vod (video on demand). Totalt hade drygt 240 långfilmer premiär, att jämföra med knappt 300 långfilmer året innan. Antalet vod-filmer ökade markant, från några enstaka 2019 till cirka 30 filmer 2020.
• Filmtittandet totalt sett har inte minskat på grund av pandemin, utan har i ännu högre grad än tidigare koncentrerats till streamingtjänster. Digitala visningsfönsters andel av det totala filmtittandet var 67 procent, jämfört med 47 procent föregående år. Dessutom ökade vod-tjänsters andel av en genomsnittlig svensk filmbudget.
• Spring Uje spring var den svenska film som fick högst betyg av filmkritikerna, med dokumentärerna Scheme Birds och Greta på andra respektive tredje plats.
• Antalet svenska dokumentärer som hade premiär minskade inte trots pandemin. Dels har dokumentärfilmfestivalerna pågått som vanligt (men i digital form), dels fick dokumentärerna mer fokus i media än normalt när många spelfilmspremiärer försvann.
• 19 procent av de svenska premiärerna 2020 var barn- och ungdomsfilmer, en tydlig ökning mot föregående års åtta procent.
• Betydligt fler av de konsulenstödda långa spelfilmerna hade kvinnlig manusförfattare 2020 jämfört med föregående år. Dessutom var det lika många svenska långfilmer som hade kvinnlig respektive manlig huvudroll 2020, till skillnad från året innan, då det var fler som hade manliga huvudroller.