Svenska Filminstitutets resultatredovisning för 2019 är inlämnad till Kulturdepartementet. Redovisningen sammanfattar verksamheten under det gångna året, och ger en beskrivning av hur Filminstitutet verkat för de sju filmpolitiska målen.
– 2019 känns ganska avlägset i Corona-tider, men det känns betryggande att kunna presentera en verksamhet som är stabil och har sikte på framtiden. Vi kommer tillbaka till normaltider igen och då bygger vi vidare, säger Filminstitutets vd Anna Serner.
2019 i korthet:
- Ett stort antal filmer konkurrerade om biopubliken under året. Totalt hade 293 långfilmer biopremiär under 2019 och av dessa var 51 svenska filmer. Marknadsandelen för svensk film på biograferna var 13,2 procent, en minskning från 2018. Orsakerna till detta skulle komma att prägla filmdebatten under årets sista veckor.
- De svenska premiärerna 2019 hade i snitt ett betygsindex på 2,96 av 5 möjliga. Motsvarande siffra för 2018 var 2,94. Generellt får spelfilmer med stöd från Filminstitutet högre betyg än filmer utan stöd. Årets långfilmer med stöd hade 3,1 i genomsnittsbetyg, jämfört med 2,49 för filmer utan stöd.
- Den svenska filmen når fortsatt framgångar internationellt och visas på de mest tongivande filmfestivalerna. Roy Anderssons Om det oändliga vann Silverlejonet i Venedig. Ingen lyssnar av Elin Övergaard vann Göteborgs Filmfestivals kortfilmpris och tävlade om en kortfilms-Guldpalm i Cannes, Jon Holmbergs familjefilm Sune vs Sune tävlade i Berlin. Filmens kraft har varit tydligt inte minst med filmer som Levan Akins And Then We Danced, som också tävlade i Cannes, och Fredrik Gerttens Push. And Then We Danced, en kärlekshistoria i dansmiljö, har uppmärksammat homosexuellas utsatthet och väckt starka känslor och även massdemonstrationer vid premiären i Tiblisi. Push har skapat debatt om fastighetsbranschen och bostadssituationen i storstäder världen över.
- Svensk film når ut i världen. 41 filmer såldes för internationell distribution jämfört med 31 filmer 2018, en betydande ökning för svensk films spridning utomlands.
- Ansökningarna till ny film ökade kraftigt. Totalt inkom ansökningar om utvecklings- och produktionsstöd för 1 156 filmprojekt jämfört med totalt 880 ansökningar för 2018. Under året beviljades sammanlagt 100 produktionsstöd.
- Jämställdhetsmålet nåddes i stort. För de svenska filmer som fick produktionsstöd var andelen kvinnliga regissörer 51 procent, kvinnliga manusförfattare 48 procent och kvinnliga producenter 53 procent. Jämställdheten varierar mellan de olika stödkategorierna, lång spelfilm har generellt lägre jämställdhetssiffror jämfört med övriga kategorier.
- Svenska filmklassiker digitaliseras och når ut. Totalt finns 71 procent av de digitaliserade filmerna tillgängliga för visning på vod och/eller dvd/bluray. Motsvarande siffra för 2018 var 67 procent.
- Filminstitutet arbetar fortsatt för att stärka filmkunnigheten hos alla barn och unga i Sverige. Detta görs bland annat genom stöd till skolbio och annan filmkulturell verksamhet, föreläsningar och utbildning. 68 procent av kommunerna uppger att de erbjöd skolbio under 2018.
- Filminstitutet ger stöd till landets biografer. Under 2019 visades film med lanseringsstöd/distributionsstöd på biograf i 263 av landets 290 kommuner, vilket är i nivå med föregående år.