Filmatiseringen av Maria Langs pusseldeckare ”Mördaren ljuger inte ensam” hade premiär 8 mars och får blandade omdömen av de svenska kritikerna. Genomsnittsbetyg: 2,27.
I Birger Larsens ”Mördaren ljuger inte ensam” är Puck (Tuva Novotny) inbjuden av sin universitetshandledare att fira midsommar på hans ensliga ställe på en ö i Skogasjön, tillsammans med en grupp andra vänner, däribland Einar Bure (Linus Wahlgren). Sommarnatten är vacker och erotiska spänningar mellan gästerna uppstår. Men när Puck och Einar varit ute och svärmat hittar Puck en av de kvinnliga gästerna mördad. Einar tillkallar sin vän, poliskommissarien Christer Wijk (Ola Rapace) men när han kommer till brottsplatsen är liket spårlöst borta. Kontakten med omvärlden bryts helt när öns enda båt försvinner. Alla är fångna på ön – och någon i sällskapet är en mördare…
Mördaren ljuger inte ensam är en filmatisering Maria Langs första deckare med samma namn från 1949. Filmen är producerad av Pampas Produktion och distribueras av SF.
Omdömen: Snyggt inramad klassisk kriminalhistoria; en prydligt iscensatt pastisch; deckarnostalgi¸allt är jättesnyggt men spänningen saknas; skådespelarna känns vilsna; en svensk gäspning i en för trött genre; Mats Axbys foto är utmärkt; förutsägbar; dammigt i biblioteket; själlös pusseldeckare; Cluedo på 50-talet.
Den enda fyran får filmen av Ronny Svensson, TV4, som föredrar den här typen av gammaldags pusseldeckare och är trött på det samtida ”deckarträsket”.
För en av filmens treor står Karin Svensson, TT Spektra:
”Och det är främst den kärleksfulla nostalgin som gör den här filmen sevärd. De vackra kläderna, det romantiska midsommarnattsljuset, den fina tidskänslan – som gör att man accepterar söndertuggade fraser som ”samla alla i biblioteket” och ”hämta konjak!” (när en förmådd hustru svimmar av chock). För så värst spännande blir det inte. Precis som i inledningen så är man som tittare ofta ett steg före personerna på ön. Upplösningen är inte det minst hisnande, kanske för att den bygger på chockeffekter från 40-talet som ingen vettig 2000-talsmänniska kan tänkas höja på ögonbrynet åt. Det blir gammaldags mysdeckare à la ”Morden i Midsomer” och ”Poirot”.
Michael Tapper i Sydsvenskan ger bara en etta i betyg:
”Men i den mån filmen kommer att minnas är det som ett mästerverk i själlöshetsgenren, ett vaxkabinett av tomma gester och grimaser till ackompanjemang av förkonstlad dialog på gammaldags teatersvenska. Berättandet i bild och ljud kompletterar den sterila anrättningen på fyrkantigast tänkbara sätt, utan en molekyl av den undertryckta erotik som genomsyrar Langs roman. Kring likfynden surrar åtminstone flugor, de levande attraherar just inget alls.”
Genomsnittsbetyg: 2,27
Läs mer på Svenska Filminstitutet
Källa: Svenska Filminstitutet