Home Blog Page 21

Årets Producer on the Move

0

Svenska Filminstitutet och EFP (European Film Promotion) har i år utsett Marie Kjellson att företräda Sverige i Producers on the Move, där 20 av Europas mest aktuella och intressanta producenter inbjuds att tillsammans mellan 11- 15 maj delta i en rad workshops och seminarier för att utbyta idéer och nätverka. Tidigare har Producer on the Move ägt rum under filmfestivalen i Cannes men eftersom festivalen tills vidare är inställd väljer EFP att för första gången göra en digital variant av arrangemanget.

Marie Kjellson är producent och knuten till Göteborgsbaserade Kjellson & Wik som hon startade 2013 tillsammans med regissören Katja Wik. Tidigare var Marie Kjellson verksam i åtta år på Plattform produktion, bolaget som står bakom bland andra Ruben Östlunds filmer.

– Det känns jättekul! Jag hoppas att vi som deltar i år kommer känna att vi delar något unikt som vi kommer ha glädje av när vi ses i Cannes nästa gång. Mest av allt ser jag fram emot att få pitcha Katja Wiks nya långfilm som vi gett arbetstiteln The Narcissist. Vi är i en väldigt lustfylld fas just nu med massor av idéer, säger Marie Kjellson.

Marie Kjellson har producerat filmer som Katja Wiks Exfrun (2017), som tävlat på São Paulo filmfestival och om Dragon Award på Göteborgs filmfestival och Ruben Östlunds Turist (2014), som vann Prix du Jury i Un certain regard i Cannes och blev Golden Globe-, BAFTA- och  EFA-nominerad. Året efter, 2015, belönades Marie Kjellson och Turists övriga producenter med Guldbaggen för Bästa film. Vidare var Marie Kjellson line producer på Ruben Östlunds Play (2011), som bland annat deltog i Director’s Fortnight i Cannes. Hon har samproducerat Pirjo Honkasalos Betongnatt (2013) samt producerat kortfilmerna Offerrollsretorik (2013) av Katja Wik och Händelse vid bank (2010) av Ruben Östlund. Den senare vann Guldbjörnen på Berlins filmfestival. 

Marie Kjellson är utbildad inom företagsekonomi, marknadsföring och juridik med mera på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

– Vi är oerhört glada över att Marie, med sin erfarenhet, kunskap och nya projekt har blivit utvald till att vara en av årets Producers on the Move. Att evenemanget i år genomförs online kommer innebära en del utmaningar, inte minst vad gäller nätverkande, men också skapa en speciell atmosfär och känsla av att vara med om något i sammanhanget unikt. Förhoppningsvis kan det skapa en större närhet och gemenskapskänsla mellan deltagarna och i förlängningen ännu bättre förutsättningar för samarbeten dem emellan, säger Petter Mattsson, festrivalansvarig för långfilm på Filminstitutet.

Tidigare svenska Producers on the Move:
Jon Nohrstedt (2019), David Herdiers (2018), Frida Bargo (2016), Annika Rogell (2015), Petter Lindblad (2014), Erika Wasserman (2013), Sandra Harms (2012), Mimmi Spång och Rebecka Lafrenz (2011), Lizette Jonjic (2010), Erik Hemmendorff (2009), Fredrik Heinig (2008), Ulf Synnerholm (2007), Helen Ahlsson (2006,  Lena Rehnberg (2005), Charlotta Denward (2004), Peter Hiltunen (2003), Anna Anthony (2001) och Anne Ingvar (2000).

European Film Promotion är ett nätverk av professionella organisationer från 38 europeiska länder med expertis inom marknadsföring och promotion av respektive lands filmer. Inom denna paraplyorganisation sker ett samarbete för att gynna europeiska talanger och europeisk film internationellt. EFP grundades 1997 och stöds av Kreativa Europa MEDIA.


Källa: Svenska Filminstitutet

Filminstitutet fördelar 50 miljoner

0

Filminstitutet har fått i uppdrag att fördela 50 miljoner av det stödpaket om 500 miljoner kronor till kulturen som regeringen utlyst.

De medel Filminstitutet har att fördela syftar i första hand till att stötta visningsarrangörer som har haft intäktsbortfall och nödgats ställa in eller stänga ned sina verksamheter, med anledning av covid-19.

Filminstitutet har med anledning av detta utformat en ny stödform riktad till anordnare av filmföreställningar på biograf (till exempel biografägare och filmfestivaler) samt en särskild utlysning inom befintligt stöd till distributörer. Filminstitutets ambition är att snabbt handlägga och fördela stödmedlen till de behövande organisationerna.

– Jag vill understryka vikten av regeringens satsning. Den är bokstavligen livsviktig för biografbranschen. Vårt mål nu är att få ut medlen så fort som möjligt. Eftersom vi är en expertmyndighet med stor kunskap om våra stödmottagare har vi kunnat förenkla ansökningsförfarandet och själva lägga till kunskap för att uppfylla kraven för stöd, säger Anna Serner, Vd Svenska Filminstitutet.

– Vi ser dock att inga av regeringens krisstöd idag når produktionsbolagen. Produktionsbolagen är både själva ekonomiskt underfinansierade och är de som i sin tur ger frilansande kulturarbetare jobb. De är själva basen för hela kulturekonomin och behöver säkras för att inte allt ska falla. Vi hoppas att regeringen ger nya medel för detta. Under tiden inleder vi fas tre av vår egen krisstrategi för att lösgöra medel för att hjälpa dessa bolag. Men våra medel är långt ifrån tillräckliga och kan bara bidra till en liten del av det samlade behovet, avslutar Anna Serner.

Mer information om ansökning, tidplan och riktlinjer för stödet kommer publiceras på Filminstitutets webbplats under eftermiddagen.

Filminstitutets tidigare förändringar av stödgivningen med anledning av coronaviruset.

Krisstödet som regeringen avsätter fördelas av Statens kulturråd, Svenska Filminstitutet, Konstnärsnämnden och Sveriges Författarfond. 

Källa: Svenska Filminstitutet

Filmklassiker för gratis strömning

0

Under april och maj kommer fyra digitalt restaurerade filmklassiker att läggas ut på Cinematekets webbplats för kostnadsfri strömning.

Varje onsdag under fyra veckor släpps en ny film som ligger uppe under en veckas tid, med start den 22 april. Filmerna är Valborgsmässoafton, som gjorde Ingrid Bergman till en svensk filmstjärna; Victor Sjöströms drama Ingeborg Holm, som är en av de tidigaste svenska filmklassikerna; den första svenska talfilmen För hennes skull, med Inga Tidblad och Gösta Ekman d.ä. i huvudrollerna, och Guldbaggebelönade Misshandlingen som nu får nypremiär i digitalt restaurerad version.

– Sverige har en lång tradition av fantastiska filmer, många lika kända i utlandet som hemma. Men det finns också enastående filmer som glömts bort eller aldrig erkändes av sin samtid, och som visar upp bredden i den svenska filmhistorien. Vi är stolta över att tillsammans med SF Studios tillgängliggöra fyra av dem under den period som Cinematekets ordinarie visningar pausats. Genom dessa filmupplevelser hoppas vi på att öka nyfikenheten för svensk film och uppmuntra till vidare utforskning av den svenska filmhistorien, säger Danial Brännström, Cinematekschef på Svenska Filminstitutet.

22 april: Ingeborg Holm (1913). Victor Sjöströms drama är en av de första svenska filmerna som skapade politisk debatt i kvällstidningarna. En debatt som bidrog till att man faktiskt ändrade lagen om fattigvård.

29 april: Valborgsmässoafton (1935). Ett romantiskt och storslaget förväxlingsdrama av Gustaf Edgren med Ingrid Bergman i sin svenska genombrottsroll, och stjärnorna Victor Sjöström och Lars Hanson nyss återvändna från Hollywood.

6 maj: Misshandlingen (1969). Digital nypremiär för Lars Lennart Forsbergs första långfilm, som tilldelades en Guldbagge för Bästa regi. Filmen fick dessutom stor politisk genomslagskraft, och riktade kritik mot dåtidens mentalsjukvård.

13 maj: För hennes skull (1930). Paul Merzbachs komedi med Inga Tidblad och Gösta Ekman d.ä. i huvudrollerna var den första svenska talfilmen som helt och hållet spelades in i Sverige.

– Vi är mycket glada över att kunna erbjuda dessa filmskatter tillsammans med våra nära samarbetspartners Cinemateket och Svenska Filminstitutet i en tid av isolering, för att förhoppningsvis kunna glädja den svenska publiken. Arbetet med att restaurera och digitalisera SF Studios filmarkiv är en del av vår strategi framåt för att tillgängliggöra vårt bibliotek av svenska filmklassiker”, säger Helena Hertz, Head of Licencing & Rights på SF Studios.

Samtliga filmer är digitalt restaurerade av Svenska Filminstitutet.

För att se filmerna besök cinemateket.se.

Filminstitutets resultat

0

Svenska Filminstitutets resultatredovisning för 2019 är inlämnad till Kulturdepartementet. Redovisningen sammanfattar verksamheten under det gångna året, och ger en beskrivning av hur Filminstitutet verkat för de sju filmpolitiska målen.

– 2019 känns ganska avlägset i Corona-tider, men det känns betryggande att kunna presentera en verksamhet som är stabil och har sikte på framtiden. Vi kommer tillbaka till normaltider igen och då bygger vi vidare, säger Filminstitutets vd Anna Serner.

2019 i korthet:

  • Ett stort antal filmer konkurrerade om biopubliken under året. Totalt hade 293 långfilmer biopremiär under 2019 och av dessa var 51 svenska filmer. Marknadsandelen för svensk film på biograferna var 13,2 procent, en minskning från 2018. Orsakerna till detta skulle komma att prägla filmdebatten under årets sista veckor.
     
  • De svenska premiärerna 2019 hade i snitt ett betygsindex på 2,96 av 5 möjliga. Motsvarande siffra för 2018 var 2,94. Generellt får spelfilmer med stöd från Filminstitutet högre betyg än filmer utan stöd. Årets långfilmer med stöd hade 3,1 i genomsnittsbetyg, jämfört med 2,49 för filmer utan stöd.
     
  • Den svenska filmen når fortsatt framgångar internationellt och visas på de mest tongivande filmfestivalerna. Roy Anderssons Om det oändliga vann Silverlejonet i Venedig. Ingen lyssnar av Elin Övergaard vann Göteborgs Filmfestivals kortfilmpris och tävlade om en kortfilms-Guldpalm i Cannes, Jon Holmbergs familjefilm Sune vs Sune tävlade i Berlin. Filmens kraft har varit tydligt inte minst med filmer som Levan Akins And Then We Danced, som också tävlade i Cannes, och Fredrik Gerttens PushAnd Then We Danced, en kärlekshistoria i dansmiljö, har uppmärksammat homosexuellas utsatthet och väckt starka känslor och även massdemonstrationer vid premiären i Tiblisi. Push har skapat debatt om fastighetsbranschen och bostadssituationen i storstäder världen över.
     
  • Svensk film når ut i världen. 41 filmer såldes för internationell distribution jämfört med 31 filmer 2018, en betydande ökning för svensk films spridning utomlands.
     
  • Ansökningarna till ny film ökade kraftigt. Totalt inkom ansökningar om utvecklings- och produktionsstöd för 1 156 filmprojekt jämfört med totalt 880 ansökningar för 2018. Under året beviljades sammanlagt 100 produktionsstöd.
     
  • Jämställdhetsmålet nåddes i stort. För de svenska filmer som fick produktionsstöd var andelen kvinnliga regissörer 51 procent, kvinnliga manusförfattare 48 procent och kvinnliga producenter 53 procent. Jämställdheten varierar mellan de olika stödkategorierna, lång spelfilm har generellt lägre jämställdhetssiffror jämfört med övriga kategorier.
     
  • Svenska filmklassiker digitaliseras och når ut. Totalt finns 71 procent av de digitaliserade filmerna tillgängliga för visning på vod och/eller dvd/bluray. Motsvarande siffra för 2018 var 67 procent.
     
  • Filminstitutet arbetar fortsatt för att stärka filmkunnigheten hos alla barn och unga i Sverige. Detta görs bland annat genom stöd till skolbio och annan filmkulturell verksamhet, föreläsningar och utbildning. 68 procent av kommunerna uppger att de erbjöd skolbio under 2018.
     
  • Filminstitutet ger stöd till landets biografer. Under 2019 visades film med lanseringsstöd/distributionsstöd på biograf i 263 av landets 290 kommuner, vilket är i nivå med föregående år.

Läs hela Resultatredovisningen här.

40 miljoner kronor till filmbranschen

0

Konsekvenserna av spridningen av covid-19 drabbar alla filmens aktörer hårt med inställda evenemang, framskjutna premiärer, bortfall av internationell finansiering, avbrutna eller uppskjutna produktioner och uteblivna arbetstillfällen. Filminstitutet omfördelar och avsätter totalt 40 miljoner kronor för att ge särskilda stöd till den svenska filmbranschen.

– Vi gör allt vad vi kan just nu för att hjälpa den filmbransch som vi ser har stora problem. Filminstitutet omfördelar nu medel inom befintliga stöd, för att underlätta och mildra de negativa effekterna av covid-19. Samtliga omfördelningar sker inom respektive stödgivningsområde. Huvudstrategin är att tidigarelägga utbetalningar för att stärka likviditeten samt bidra till fortsatt verksamhet i hela filmkedjan, säger Anna Serner, vd Svenska Filminstitutet

I en första fas beslutade Filminstutet den 13 mars om ett åtgärdspaket, bland annat togs återbetalningskravet bort för redan beviljade stöd till projekt och aktiviteter, och möjlighet gavs att söka nytt stöd för inställda lanseringar. Den 27 mars beslutade Filminstitutet om ett andra åtgärdspaket, enligt följande:

Ökat stöd biografer – ”Biotian” blir ”Biotjugan”
Efterhandsstödet för öppna visningar, den så kallade ”Biotian”, utökas till 20 kronor per såld biljett.

Ökat stöd till lansering av svensk och internationell film
Stödbudgeten förstärks med 5 miljoner kronor för att stötta långsiktigt lanseringsarbete.

Ökat stöd till utveckling av filmprojekt
Denna förstärkning om totalt 5 miljoner kronor fördelas ut till samtliga konsulenter och syftar i första hand till att användas för utveckling av fiktion och dokumentärfilmsprojekt i en tidig fas. Utvecklingen ska vara möjlig att genomföra under rådande situation.

Ökat produktionsstöd till Corona-drabbade filmproduktioner
Filmproduktioner, pågående eller med inplanerad inspelningsstart fram till 1 juni 2020, som påverkats negativt på grund av det rådande läget, kommer ha möjlighet att söka utökat produktionsstöd för del av ökade kostnader. Samma sak gäller för dokumentärfilm i produktionsfas.

Flexiblare stödvillkor
Tillsvidare tillämpar Filminstitutet flexiblare stödvillkor för stödmottagare för att underlätta. Flexibiliteten innebär bland annat möjliggörande att relansera filmer digitalt på festivaler och förlängda LOI:er (Letters of Intent).

Flera åtgärder kan komma att beslutas.

De befintliga medel som Filminstitutet har att fördela är långt ifrån tillräckliga för att säkra framtiden för svensk film och svensk filmbransch. Filminstitutet för många dialoger med representanter för filmbranschen för att kunna klargöra behoven, vilka framförs löpande till Kulturdepartementet.

För vidare information kring Kulturdepartementets satsning att stödja svensk kultur med 500 miljoner kronor med anledning av covid-19, se pressmeddelande här.

Svenska filmer direkt till streaming

0

En hyllad dokumentär och två populära barnfilmer kommer ut på video-on-demand tidigare än väntat.

Sedan Filmstaden stängde sina biografer på grund av coronarisken, har flera biofilmer släppts på digitala tjänster. 

Familjefilmen ”LasseMajas detektivbyrå – Tågrånarens hemlighet”, den animerade ”Pelle Svanslös” och feelgood-dokumentären ”Catwalk” gick upp på bio i januari-februari. Samtliga har hyllats av både kritiker och publik, och drog många biobesökare. Nu släpps de som Premium-VOD, alltså en digital hyrfilm till lite högre kostnad än vanligt.

– Det är tråkigt att det krävs en sådan här händelse i vår omvärld för att vi i branschen ska ändra struktur kring när filmerna lanseras i streamingvärlden. Men vi är glada över att vi på SF Anytime kan erbjuda kunder att få se filmerna de längtat efter hemma i soffan, säger Jessie Ross Skärvad, Head of Marketing & Sales på SF Anytime, till MovieZine.

Källa: MovieZine

Statister sökes till Lyckoviken

Till våren börjar inspelningen av Lyckoviken i Trollhättan. Serien är skapad av Camilla Läckberg och statister söks nu via branschsidan www.filmcafe.se.

Camilla Läckberg är Sveriges mest framgångsrika författare med över 24 miljoner sålda böcker världen över. Nu slår hon sig in på en ny bana. Hon har skapat Nordic Entertainment Groups nya satsning Lyckoviken med nordisk premiär på Viaplay och TV3 om drygt ett år.
– Det här är en dröm som går i uppfyllelse. Jag och många med mig får något nostalgiskt i blicken när vi pratar om såpor och där väcktes min idé att skapa en såpa i modern tappning som nu blir Lyckoviken, säger Camilla Läckberg.

Nordic Entertainment Group, NENT Group, storsatsar på lokalt innehåll och skapar minst 20 nya Viaplay Original per år. Nu är det dags att ge utrymme för en helt ny genre i utbudet med Viaplay-originalet Lyckoviken skapad av Camilla Läckberg och Nordisk Film TV. Lyckoviken är en modern variant av en såpa och handlar om det lilla samhället Hammarvik där en seriemördare går lös. Huvudpersonen Johanna är polis och återvänder till sitt barndomshem för sin mammas begravning och kastas in i gamla minnen, konflikter och relationer.

– Jag älskar och har saknat de traditionella såporna och samtidigt längtat efter att få göra en såpa i modern tappning. Inspirationen kommer från Big little lies, Desperate Housewives och Svenska hjärtan, säger Camilla Läckberg.

Camilla Läckberg har i serien skapat ett mikrosamhälle där större delen av dramat utspelar sig. Vackert beläget i Hammarvik ligger bostadsområdet Lyckoviken alldeles vid havet. Grannområdet är som ett Sverige i miniatyr där sex familjer bor sida vid sida – från arbetarklass till välbeställd. Från välmående till olyckliga. Över Lyckoviken vilar också en olöst gåta som kommer få många dramatiska vändningar.

– Det blir ett känsloladdat drama som vilar på ett mordmysterium. Ett mysterium som förenar och påverkar alla seriens karaktärer på ett eller annat sätt, säger Läckberg.

Camilla Läckberg har en framgångsrik karriär som författare med över 24 miljoner sålda böcker världen över. Att skapa spännande mordhistorier i mindre samhällen där relationer är centrala är hon van vid – men med Lyckoviken blir det inom ett helt nytt medium. Viaplays originalserie Lyckoviken kommer i 16 avsnitt, uppdelat på två säsonger, med premiär på Viaplay och TV3 i slutet av nästa år.

– Det är två drömscenarion som uppfylls med Lyckoviken. Dels att få chansen att göra något helt nytt med Camilla Läckberg, dels att få skapa nytt liv i såpornas värld. Lyckoviken har många ingredienser som verkligen kommer tilltala den breda publiken på Viaplay, säger Filippa Wallestam, EVP och Chief Content Officer på NENT Group.

Inspelningarna av Lyckoviken börjar i vår i Trollhättan och produceras av Nordisk Film TV i samproduktion med Film i Väst och distribueras av Eccho Rights med Charlotte Berlin som kreativ producent.

– Att Lyckoviken nu äntligen blir av känns som en stor seger efter flera års utveckling. Det är ett tydligt resultat av ett envist men samtidigt kreativt och otroligt lustfyllt arbete tillsammans med Camilla. Dessutom är vi extra stolta att få stå bakom den här serien som i sin genre, precis som med våra andra dramaserier, kommer att sticka ut ur mängden, säger Kristoffer Graci, exekutiv producent och VD på Nordisk Film TV.

Serien är skapad av Camilla Läckberg och produceras av Nordisk Film TV i samproduktion med Film i Väst. Lyckoviken får nordisk premiär på Viaplay och TV3 om drygt ett år.

Svensk film på 2010-talet

0

Publikframgångar, kritikersuccéer och ständiga strömningsfavoriter. Filminstitutet summerar svensk films 2010-tal. Hur många filmer var biosuccéer och hur många hyllades av kritiker? Många av filmerna har fått ett långt liv genom strömingstjänsterna – och just nu är ett bra tillfälle att återupptäcka det svenska 2010-talet i tv-soffan.

Det här var svensk films 2010-tal:

  • En man som heter Ove (2015) av Hannes Holm – den mest sedda svenska filmen sedan 1980, med 1 715 176 biobesökare.
     
  • Sameblod (2016) av Amanda Kernell – den svenska film med högst betygsindex (4,40 av 5) sedan Filminstitutet inledde mätningarna.
     
  • 32,8 miljoner biobiljetter sålda för svenska filmer, vilket ger en marknadsandel för svensk film på 19,7 procent under decenniet.
     
  • 2,99 i betygsindex var genomsnittet för svenska filmer under perioden, högre än snittet för utländska filmer (2,90). För filmer med produktionsstöd från Filminstitutet var betygsnittet 3,13.
     
  • 54 biosuccéer med mer än 200 000 biobesök hade premiär, drygt fem i snitt per år. 51 av dessa har fått produktionsstöd från Filminstitutet. Av de tre filmer som inte har fått produktionsstöd var det ingen som nådde över 300 000 besök.
     
  • 84 kritikerhyllade filmer med mer än 3,5 i betygsindex, mer än åtta i snitt per år. 81 av dessa hade fått produktionsstöd från Filminstitutet.
     
  • Åtta filmer hade både betygindex över 3,5 och mer än 200 000 biobesök: Bamse och tjuvstadenBorgHimlen är oskyldigt blåKänn ingen sorgMig äger ingenMonica ZPalme och Svinalängorna.Samtliga filmer har fått produktionsstöd från Filminstitutet.
     
  • Större biosuccéer varje jul –trots att konkurrensen från andra filmer är som störst under biografernas högsäsong lyckades svenska filmer nå en storpublik under decenniets alla jular. Elva decemberpremiärer under årtiondet har lockat mer än 400 000 besökare och tre lockade över en miljon.
     
  • Svenska komedier var populära –topplistan över de mest sedda svenska filmerna från 2010-talet domineras av komedier, och tolv svenska komedier med premiär under 2010-talet har nått över 400 000 besök.
     
  • De bästa betygen gick till drama och dokumentär – topplistan över de svenska filmer med högst betygsnittet under 2010-talet består nästan helt av drama- och dokumentärfilmer, och 77 av filmerna med mer än 3,5 i betygsindex var dramafilmer eller dokumentärer.
     
  • Många svenska filmer från hela decenniet är ständigt aktuella på streamingtjänster och tv. Flera av filmerna har setts av över en miljon tv-tittare och en film som Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann(regi Felix Herngren, 2013)hade setts av minst 3,3 miljoner svenskar redan innan tv-premiären.
     

Mer utförliga uppgifter om betygsindex och publiksiffror 2010-2019 finns att läsa i det senaste Analys-nyhetsbrevet: Svensk film under 2010-talet.

Filmstaden stänger alla biografer

0

Filmstaden stänger alla sina biografer i hela Sverige från och med onsdag. Köpta biljetter kan återköpas i kassan senast 18 mars, eller via mail till kundtjänst. 

-För oss på Filmstaden är våra gästers och medarbetares säkerhet och välbefinnande av största vikt. Med anledning av den rådande situationen vill vi informera dig om att Filmstadens biografer stängs tills vidare från och med 18 mars 2020. Samtliga föreställningar tisdagen 17 mars går som planerat, skriver Filmstaden på sin webbsida.

Ända sedan det blev möjligt att börja hyra videofilmer i slutet av 70-talet har filmbolag, biografer, regissörer och andra kämpat hårt för att filmer som går på bio inte ska gå att hyra för att kolla hemma. Nu verkar dock det pågående virusutbrottet ha förändrat spelplanen en del när det gäller detta. Flera stora studior kommer att släppa sina filmer digitalt för alla hemmasittare och redan på fredag kan man hyra filmer som ”The Invisible Man” och ”The Hunt” digitalt via SF Anytime.

-Vi uppskattar verkligen ditt förtroende i denna utmanande tid. Bio är ett glädjeämne som vi alla delar och vi ser fram emot att få välkomna dig tillbaka till en Filmstaden-biograf inom kort, avslutas Filmstadens pressmeddelande.

Fitness, deep fake och gospel

0

Bland de senaste projekten som beviljats produktionsstöd finns Magnus von Horns Sweat om sociala mediers bräcklighet, dokumentären Kören av Amanda Pesikan om Tensta Gospel Choir samt de första filmerna i projektet Glöd, satsningen på kortfilm på de nationella minoritetsspråken.

Magnus von Horn, trefaldigt Guldbaggebelönad för Efterskalv (bland annat Bästa film och Bästa regi), regisserar Sweat som följer tre dagar i fitness-motivatorn och sociala medier-kändisen Sylwia Zajac’s liv. Trots hennes hundratusentals följare, att hon är omgiven av lojala anställda och beundrad av bekanta saknas riktig intimitet i hennes liv.

Dokumentären Kören innebär regidebut för Amanda Pesikan. Filmen följer Tensta Gospel Choir som under en avgörande resa till gospelns hjärta Chicago ställs inför frågan om man kan sjunga gospel utan att tro på Gud eller Jesus.

I kortfilmen Grab Them, av Morgane Dziuria-Petit som nyligen vann Guldbagge för Bästa kortfilm med Excess Will Save Us, har 60-åriga Sally dejtingproblem. Hon har länge sökt efter lycka och kärlek, men de senaste åren har sökandet komplicerats av att hon ser ut exakt som Donald Trump. Filmen är gjord med deep-fake teknik.

Dessutom har de första åtta filmerna (av totalt tio projekt) i satsningen Glöd gått till beslut. Bland dessa finns Lina Puranens Thagang (på finska) om ung vänskap och lojalitet bland 16-åriga tjejer som märker att alla inte är bjudna till kvällens fest. Klassens Z av Alma Dzafic Ferhatovic och Julián Quevedo är inspelad på romska och utspelar sig på en studentavslutning. Den handlar om stigmat bakom ordet ”zigenare”. Gräset är alltid grönare av Anna Kalla är en fars om saknaden av meänkieli i film och tv. Två svenska ungdomskändisar sitter på ett kafé i Stockholm och drömmer sig bort till en bättre plats.

Läs mer om alla projekt.