Filmbransch.se

Flaggan utanför Filmhuset vajar i dag på halv stång för att hedra Bibi Andersson, som gick bort på söndagen.

– Vi sörjer att en av vårt lands allra främsta skådespelare har lämnat oss. Bibi Andersson var unik och många av världens främsta regissörer arbetade med henne i oförglömliga filmer. Hennes gärning inom svensk filmkonst går inte att överskatta. Hon är också den enda skådespelare som vunnit fyra Guldbaggar. Våra tankar går till hennes make, dotter och syster, övrig familj och alla hennes vänner och kolleger, säger Anna Serner, vd på Svenska Filminstitutet: 

Under sin långa och framgångsrika karriär medverkade Bibi Andersson, som föddes i Stockholm 1935, i över 90 långfilmer, varav elva i regi av Ingmar Bergman. De två möttes redan 1951, då Bergman regisserade en mycket ung Bibi Andersson i reklamfilmer för tvål.

Hon kom senare att spela i flera av Bergmans berömda filmer, som Det sjunde inseglet (1957), Smultronstället (1957) och Persona (1966), för vilken hon belönades med sin första Guldbagge.

Förutom Ingmar Bergman arbetade många av våra främsta filmregissörer med henne: Gustaf Molander, Alf Sjöberg, Hasse Ekman, Alf Kjellin, Kenne Fant för att bara nämna några. I Marie-Louise Ekmans långfilmsdebut Barnförbjudet från 1979 spelade hon en trött mamma med många vredesutbrott.

Men redan 1958 hade Bibi Andersson fått ett kvitto på sin skådespelarskicklighet, då hon vann priset för Bästa skådespelerska på Cannes filmfestival. Ett pris som hon delade med Eva Dahlbeck, Barbro Hiort af Ornäs och Ingrid Thulin. De fick det för sina insatser i Bergmans Nära livet. Några år senare vann hon Silverbjörnen i Berlin för rollen i Vilgot Sjömans Älskarinnan.

1968 spelade hon mot Gunnel Lindblom och Harriet Andersson i Mai Zetterlings uppmärksammade Flickorna, en modern version av den antika komedin Lysistrate, om kvinnlig frigörelse.

Parallellt med rollerna i svensk film spelade Bibi Andersson in film utomlands under 1960- och 1970-talen, där hon arbetade i filmer av mästerregissörer som John Huston och Robert Altman, och mot skådespelare som Paul Newman, Sidney Poitier, Kathleen Quinlan, Steve McQueen och Alain Delon.

Hennes mest kända icke-svenska film är dock danska Babettes gästabud, Gabriel Axels Oscarsvinnare från 1987, i vilken Bibi Andersson hade en mindre roll som hovdam.

År 2001 mottog hon en Guldbagge för Bästa biroll i Det blir aldrig som man tänkt sig, av Måns Herngren och Hannes Holm, den andra baggen i ordningen. På den följde två till, för Elina – som om jag inte fanns(2002) av Klaus Härö och Arn: tempelriddaren (2007) av Peter Flinth.

För Filminstitutet gjorde Bibi Andersson många insatser genom åren. Hon var nära vän med dess grundare Harry Schein och lär ha haft del i utformningen av Filmhuset när det byggdes 1968–1970. Hon var ofta gäst på skandinaviska terrassen på Cannes filmfestival och medverkade bland annat i lanseringen av Stiftelsen Ingmar Bergmans webbplats ingmarbergman.se.

Med fyra Guldbaggar och åtskilliga minnesvärda rollprestationer i både svensk och utländsk film har Bibi Andersson för alltid skrivit in sig i filmhistorien som en av de allra största svenska skådespelarna.

Källa: Pressmeddelande från Svenska Filminstitutet

För att ytterligare stärka sitt miljöfokus projektanställer Film i Väst miljöstrategen och producenten Ronny Fritsche. Målet är att det ska resultera i ökad kunskap och miljömedvetenhet i hela filmbranschen och fler klimatsmarta åtgärder i samband med filmproduktion.

Film i Väst har de senaste åren gått i bräschen för en mer hållbar filmproduktion i ett nära samarbete med producenten och miljöstrategen Ronny Fritsche. Samarbetet har bland annat lett till Sveriges första utbildning inom hållbar filmproduktion (tillsammans med Simon Strandvik på Greentime), rapporten ”Hållbar filmproduktion, en rapport som visar vägen” (2017) och checklistor för olika funktioner i filmbranschen för att öka klimatsmartheten.

Ronny Fritsche arbetar som producent på Zentropa men anställs nu deltid av Film i Väst och kommer under sin projektanställning främst att fungera som ett stöd till Film i Västs samproduktioner och utveckla verktyg och checklistor för en hållbar filmproduktion. Inledningsvis kommer utvalda samproduktioner att fungera som pilotprojekt, tv-serien Bäckström (produceras av Yellowbird för C More och TV4 i samproduktion med Film i Väst) arbetar under våren tillsammans med Ronny för ett ökat hållbarhetstänk.

Läs mer om Film i Västs arbete för en hållbar filmproduktion:
o Checklistor för olika funktioner i filmbranschen för att öka klimatsmartheten.
o Studie över hur vilken påverkan en filminspelning har på miljön och hur man kan arbeta miljömässigt hållbart (i samarbete med GötaFilm och Chalmers). 
o Producenten Ronny Fritsche har i samarbete med Film i Väst skrivit rapporten ”Hållbar filmproduktion, en rapport som visar vägen” (2017). 
o Film i Väst har initierat Sveriges första utbildning inom Hållbar filmproduktion. Kursen leds av Ronny Fritsche och Simon Strandvik. Hittills har ett 70-tal filmarbetare deltagit i utbildningarna.

Källa och bild: Film i väst

Västra Götalandsregionen har beslutat att säga ja till ett pilotprojekt för så kallade produktionsrabatter vid inspelning och postproduktion av film och tv-drama.

– På så vis hoppas vi att tillsammans med Film i Väst locka hit fler internationella inspelningsprojekt i världsklass, men också att på sikt bygga ut och stärka den regionala infrastrukturen för film och få till stånd en nyetablering av produktionsservicebolag. Att vi är först ut är ett stort steg framåt för hela Filmsverige, säger Kristina Jonäng, (C), ordförande i Regionutvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen.

I dag har i stort sett alla länder utom Sverige och Danmark infört produktionsrabatter, det vill säga skatterabatter vid filmproduktion. Det har blivit allt svårare att finansiera film och produktionsrabatter är ett av de starkaste konkurrensmedlen för att locka till sig inspelningar avframför allt internationella produktioner. 

Västra Götalandsregionens produktionsrabatt är ett stöd till produktion av film eller tv-drama på högst 30 procent av spenderade kostnader i Västra Götaland och kommer att kunna sökas av etablerade produktionsbolag. Ett villkor är att produktionen genomförs helt eller delvis i Västra Götaland. Deadline för första ansökningstillfället är 31 mars, efter det är det först till kvarn som gäller. Stödet betalas ut av Västra Götalandsregionen, men administreras av Film i Väst. 

– Film i Väst har varit drivande i införandet av en nationell, svensk produktionsrabatt och där är vi nästan i mål. Eftersom Västra Götaland redan i dag är Nordens främsta filmregion med en välutbyggd och kompetent filmindustri för inspelning och postproduktion blir den regionala produktionsrabatten ett viktigt pilotprojekt som kan stärka vår filmregion ytterligare, säger Mikael Fellenius, vd för Film i Väst.

Källa: Film i väst

En dokumentär om den svenska gruvindustrin, kortfilm om depression och ångest samt en musikalisk julfamilj finns bland februaris produktionsstöd.

Clara Sola av Nathalie Álvarez Mensén följer 30 åriga Claras resa för att bryta sig fri från socialt och religiöst förtryck, i strävan om att få bestämma över sin sexualitet och sina nyfunna krafter.

Colony Lapland av Linda Västrik och Håkan Berthas är en dokumentär om den svenska gruvindustrin. Fokus är på miljö vs storindustri och hur internationella lagar och mänskliga rättigheter hanteras i Sverige.

Jag kommer hem igen till jul av Ella Lemhagen är en berättelse om två bröder och deras musikaliska familj som tvingas konfronteras med sina hemligheter under en intensiv julhelg.

Kortfilmen The Layers av Yilmaz Sen som visar hur påfrestande helt vanliga aktiviteter kan vara för den som plågas av depression och ångest. I fem kapitel visas hur en vanlig händelse övergår i en psykotisk episod. Filmen har som målsättning att bryta det sociala tabu som finns kring att uttrycka obehagliga känslor. Den distribueras på instagram.

Kortdokumentären Skräpytan av Daniel Milton varvar en oglamorös vardag inom verkstad och industri med festfyllda helger i gamla amerikanska bilar. Filmen består av nedslag i några unga värmlänningars liv och är en skildring av platsen de älskar.

I stop-motion-animerade kortfilmen Skön-hets-byrån reflekterar Anna Erlandsson (regi, producent, manus) över skönhetsindustrin och hur vi förförs av nonsens för att se yngre ut.

Julia Thelin, uppmärksammad för kortfilmen Brottas, får stöd för Sorry Not Sorry. Thelins nya kortfilm handlar om Feride som på väg hem från en fest hamnar med ett gäng skrålande unga killar i en fin, gammal träbåt. Filmen vann Startsladdens publikpris vid filmfestivalen i Göteborg.

Kortfilmen Let Her Speak av Ulla Heikkilä är en finsk-svensk samproduktion där en meriterad kvinnlig forskare är inbjuden som talare till en internationell konferens och inser att en manlig moderator börjar förklara hennes egen teori för henne.

Läs mer om alla filmerna