Filmbransch.se

Många har längtat. Och nu har Mark Cousins gjort det igen. En fyllig dokumentärserie om film. Denna gång har Cousins ägnat sin 14 timmar långa nya dokumentärserie om fler än 200 kvinnliga regissörer från fem kontinenter. Första delarna visas nu på lördag 13 juni. Som ackompanjemang till serien visar SVT under hela sommaren över 50 filmer av kvinnliga regissörer varav många svenska är representerade som till exempel Gunnel Lindblom, Marie-Louise Ekman, Mai Zetterling, Pernilla August, Lisa Langseth, Rojda Sekersöz.

Mark Cousins dokumentärserie rönte stor uppmärksamhet på förra årets Toronto filmfestival där den hade världspremiär. Nyligen var det tv-premiär av serien på BBC i Storbritannien.

Svenska Filminstitutet står bakom restaurering och digitalisering av flertalet av de äldre svenska filmerna som vissas i anknytning till serien. Av alla svenska filmer som gjordes på 50-talet är endast två regisserade av kvinnor: Mimi Pollaks Rätten att älska (1956), med Meg Westergren i huvudrollen, och Barbro Bohmans Det är aldrig försent (1956) med Inga Landgré i huvudrollen. Båda filmerna visas i serien. Kvinnliga regissörer i vårt land var fortfarande få på 70-talet men det var årtiondet då flera av våra stora kulturpersonligheter äntligen gavs möjligheter att skapa film. En av dem var Gunnel Lindblom som regidebuterade 1977 med Paradistorg – med Sif Ruud och Birgitta Valberg i huvudrollerna  – som nu för första gången på över 30 år visas på SVT. 

– Jag är oerhört glad att vara med i detta sammanhang och jag är också glad att många människor nu ges möjligheten att se Paradistorg när den visas i SVT. Jag tycker att jag lyckades väl med min debutfilm och dessutom gav jag i filmen en rättmätig plats till lite äldre skådespelerskor, säger Gunnel Lindblom.

Paradistorg visas måndagen den 3 augusti i SVT 1.

Andra tidiga svenska kvinnliga regissörer som uppmärksammas med att deras filmer visas i sin helhet är Marie-Louise Ekman (Barnförbjudet, 1979) , Mai Zetterling (Älskande par, 1964 och Amorosa, 1986), Suzanne Osten (Skyddsängeln 1990), Ingrid Thulin (Brusten himmel, 1982) och Christina Olofsson (I rollerna tre, 1996 och Happy End, 1999).

Även dokumentärer om Mai Zetterling, Gunnel Lindblom och Marie-Louise Ekman finns att se på SVT Play från och med fredagen 12 juni.

Av den yngre generationen av kvinnliga filmskaparna vars filmer visas kan nämnas som exempel Sanna Lenken (Min lilla syster, 2015), Josephine Bornebusch (LasseMajas detektivbyrå – det första mysteriet 2018), Lisa Langseth (Hotell, 2013 och Euphoria, 2017), Lisa Ohlin (Walk with Me, 2016), Lisa Aschan (Det vita folket, 2015), Pernilla August (Den allvarsamma leken, 2016), Helena Bergström (Se upp för dårarna, 2007), Rojda Sekersöz (Dröm vidare, 2017) och Ylva Gustafsson och Catti Edfeldt (Förortsungar, 2006).

Svenska Filminstitutet har producerat/gett produktionsstöd till det stora flertalet avde ovan nämnda svenska filmerna gjorda efter 1963. 

Bland de internationella kvinnliga regissörerna i serien märks filmer av Agnès Varda, Agnieszka Holland, Kathryn Bigelow, Iram Haq, Liv Ullmann, Susanne Bier, Chantal Akerman och många fler.

På vodtjänsterna Draken Film, TriArt Film och SF Anytime kan du också se en del filmer av de ovanstående uppräknade.

Nyligen offentliggjorde filmfestivalen i Cannes sitt officiella urval för 2020. Ninja Thybergs debutlångfilm Pleasure, som utspelar sig i den amerikanska porrindustrin, är utvald. Dessutom är två svenska samproduktioner med: Magnus von Horns Sweat och Thomas Vinterbergs Druk.

Ninja Thybergs Pleasure utspelar sig i den amerikanska porrindustrin. Bella, en ung och ambitiös 20-åring, åker från Sverige till Los Angeles för att bli nästa stora porrstjärna. Pleasure är en film om ambition, uppoffringar och feminism, som utspelar sig i en av världens mest patriarkala strukturer. I huvudrollen syns filmdebuterande Sofia Kappel som spelar mot i övrigt mestadels autentisk cast från porrvärlden. 

– Att bli utvald av Cannes är något av det finaste som kan hända en filmskapare! Att Ninja är en regissör som filmvärlden har haft ögonen på har vi vetat länge, och detta bekräftar att hon med sin långfilmsdebut lever upp till allas förväntningar, säger Petter Mattsson och Theo Tsappos, långfilmsansvariga på Utlandsenheten på Svenska Filminstitutet.

Regissören och manusförfattaren Ninja Thyberg vann Canal+ Award med kortfilmen Pleasure som också utspelar sig i porrmiljö, och som tävlade i Kritikerveckan i Cannes 2013. Året efter bjöds den in till filmfestivalen i Sundance. Hennes kortfilm Hot Chicks vann 1 km-filmpriset på Stockholm Filmfestival 2014 och hon belönades med Student Visionary Award på Tribeca Film Festival för Catwalk 2015.

För manus till Pleasure står Ninja Thyberg och Peter Modestij. Filmen är producerad av Plattform Produktion (Erik Hemmendorff) i samproduktion med bland andra Film i Väst och Grand Slam Film, Eliza Jones och Markus Waltå. Filmen har fått stöd av Svenska Filminstitutet, långfilmskonsulenterna Yaba Holst och Madeleine Ekman. Pleasure distribueras av SF Studios och har planerad svensk biopremiär våren 2021.

Två svenska samproduktioner är också uttagna till Cannes:

Magnus von Horns Sweat följer under tre dagar Sylwia Zając (spelad av Magdalena Koleśnik), en känd polsk influencer inom fitnessvärlden. Men trots att hon är beundrad, omgiven av lojala anställda och har hundratusentals följare på sociala medier saknar hon sann intimitet i sitt liv.

Regissören och manusförfattaren Magnus von Horns kortfilm Utan snö (2011) blev Guldbaggenominerad, och långfilmsdebuten Efterskalv (2015) visades i Director’s Fortnight-sektionen i Cannes och belönades dessutom med tre Guldbaggar, bland annat för Bästa film och Bästa regi. Sweat är en polsk-svensk samproduktion producerad av Lava Films, med Film i Väst och Zentropa Sweden (Lizette Jonjic) som svenska samproducenter. Filmen har fått stöd av Svenska Filminstitutet, filmkonsulent Jenny Gilbertsson. TriArt Film distribuerar filmen i Sverige.

I Thomas Vinterbergs humoristiska drama Druk spelar Mads Mikkelsen en gymnasielärare som tillsammans med tre kollegor går in i ett socialt experiment där de ständigt är alkoholpåverkade, med oanade resultat för både lärare och elever.

Thomas Vinterberg slog igenom internationellt med Festen (1998) och har på senare år gjort filmer som Kollektivet (2016) och Kursk (2018). I Druk återförenas han med manusförfattaren Tobias Lindholm och flera av skådespelarna (bland andra Mikkelsen och Maria Bonnevie) från dansk-svenska Jakten (2013) som vann flera priser i Cannes och nominerades till en Oscar. Druk är en dansk-svensk samproduktion producerad av Zentropa Entertainments3 tillsammans med bland andra Film i Väst och Zentropa Sweden (Lizette Jonjic). Filmen har fått stöd av Svenska Filminstitutet, filmkonsulent Jenny Gilbertsson. Nordisk Film distribuerar filmen i Sverige.

I år genomförs Marché du Film i Cannes digitalt, och Svenska Filminstitutet är inbjudna till att vara medarrangörer till det officiella webbinariet om jämställdhet. Filminstitutets vd Anna Serner medverkar i evenemanget, som livesänds tisdagen den 23 juni kl. 18:00.

Läs mer om Official Selection här.

Mycket har redan sagts om filmåret 2019. Men nu är det dags för helt nya siffror som Svenska Filminstitutet tagit fram från året som gått.

Visste du till exempel att hela 69 procent av befolkningen gick på bio förra året? Eller att svensk film stod för 21 procent av filmtittandet på tv? Rapporten visar också att en stor del av filmtittandet i hemmen har flyttat från breda tv-kanaler och illegala webbplatser till abonnemangsbaserad webb-tv, så kallad svod. 2019 stod svod för 27 procent av alla långfilmer som sågs i Sverige, vilket kan jämföras med 18 procent 2015. Om detta och mycket mer kan du läsa i rapporten Filmåret i siffror som släpps i dag.

Nyckeltal 2019

– 69 % av befolkningen gick på bio.

– 21 % marknadsandel för svensk film på tv (det vill säga svensk films andel av bruttopubliken för lång spelfilm på tv).

– 51 svenska långfilmspremiärer (varav 29 spelfilmer och 22 dokumentärer).

– 29,2 miljoner kronor genomsnittlig budget för långa spelfilmer med produktionsstöd.

– 26,6 % var Filminstitutets genomsnittliga andel av budgeten för de svenska långa spelfilmer som fick stöd.

– 58 % av de konsulentstödda långa spelfilmerna hade en kvinna som regissör. 38 % hade en kvinna som producent och 31 % hade ett manus skrivet av en kvinna.

– 47 % var digitala visningsfönsters andel av det totala filmtittandet

– 293 långfilmspremiärer totalt

– En miljon människor såg Nahid Persson dokumentärfilm Anders, jag och hans 23 andra kvinnor på webb-tv under 2019.

– Dokumentären Hasse & Tage – en kärlekshistoria av Jane Magnusson blev en av de mest sedda svenska filmerna på bio under året och även en av de mest kritikerhyllade.

– Lasse Åbergs film Sällskapsresan från 1980 intar fortfarande tv-tronen som den mest sedda svenska filmen på tv under 2019. Den har legat stadigt på förstaplatsen i två år nu. Lasse Åberg blev som bekant under årets Guldbaggegala tilldelad Hedersguldbaggen efter lång och trogen tjänst inom filmen.

– And Then We Danced av Levan Akin knep förstaplatsen som den svenska film som fick högst betygsindex under 2019. Filmen mottogs väl hos både kritiker och publik. Under Guldbaggegalan blev den tilldelad Guldbaggen för Bästa film.

Anna Serner, vd Svenska Filminstitutet:
– Årets rapport släpps i en tid då den globala coronapandemin har försatt den svenska filmbranschen i en allvarlig och djup kris. Stängda biografer, uppskjutna premiärer och produktioner som inte kan genomföras innebär att många av branschens aktörer nu kämpar för sin överlevnad. För alla kommande analyser av det speciella filmåret 2020 kommer siffrorna i denna rapport bli mycket viktiga som jämförelsetal.

Fler iakttagelser:

– Britt-Marie var här av Tuva Novotny var den svenska premiärfilm som sågs av flest på bio under året.

– Musikalfilmen En del av mitt hjärta av filmregidebutanten Edward av Sillén, som bygger på Tomas Ledins låtsamling, representerar en genre som är ovanlig på repertoaren både vad gäller svensk och utländsk film.

– Raggarjävlar av Sebastian Ringler var den mest sedda svenska filmen på webb-tv under året.

– Av de svenska dokumentärfilmerna som hade premiär 2019 var hälften regisserade av kvinnor. Transnistra av Anna Eborn var en av dessa. Filmen mottog en Guldbagge för Bästa dokumentärfilm under galan 2020.

– Gräns (2018) av  var den svenska film som hade den bästa placeringen i IMDB:s veckovisa rankningar under året. Bland alla filmer på IMDB låg Gräns som bäst på 153:e plats (av ca 1,6 miljoner filmtitlar). Det var också den mest sedda svenska filmen på svenska filmklubbar 2019.

– Andelen av de svenska premiärerna som hade kvinnlig regissör var betydligt högre än för de utländska premiärerna 2019. Men trots det var det inte jämställt bland de svensk premiärerna, där 38 procent regisserades av kvinnor.

– Av de svenska filmpremiärerna 2019 hade 35 procent en kvinna i huvudrollen. Emelie Garbers i Aniara var en av dem. För sin medverkan i filmen tilldelades hon en Guldbagge för Bästa kvinnliga skådespelare.

Statistiksamlingen Filmåret i siffror ger varje år svar på några av de vanligaste frågorna om filmen i Sverige. Syftet är att statistik om filmen i Sverige ska vara lättillgänglig för alla intresserade, oavsett om det är personer inom filmbranschen, medier, politik, forskning eller filmintresserad allmänhet i Sverige såväl som internationellt. På lång sikt är syftet att öka kunskapen om filmen i det svenska samhället. Rapporten har även syftet att öka kunskapen om den svenska filmmarknaden internationellt och att bidra till att kvalificerat internationellt utbyte och samverkan sker på filmområdet.

Rapporten hittar du här

Svenska Filminstitutet fördelar nu två miljoner kronor till 39 kommuner som vill starta upp och utveckla filmverksamhet för unga. Västerbotten, Västra Götaland och Stockholms län utmärker sig med flest antal satsningar.

– Film kan ge stöd, tröst och vidga vår värld, vilket är särskilt viktigt i dessa märkliga tider. Det är därför fantastiskt att se att filminsatser för barn och unga har fortsatt hög prioritet hos kommunerna, trots den rådande osäkerheten med anledning av covid-19, säger Anna Serner, vd Svenska Filminstitutet.

Skolbiosatsningar och filmkurser på Kulturskolan står fortsatt för den största delen av ansökningarna. Även bibliotekens filmverksamhet utvecklas mer och mer, och flera söker nu stöd för att bygga upp den.

I vårens sökomgång sticker Västerbotten ut med betydligt fler ansökningar än tidigare år, där fem kommuner beviljas stöd. Lika många kommuner beviljades stöd i Västra Götaland och i Stockholms län beviljades totalt sju ansökningar. 

Det filmkulturella stödet till verksamhet för barn och unga fördelas till kommuner eller verksamhet med kommunal finansiering och kan sökas under tre år. Syftet med stödet är att ge barn och ungdomar möjlighet till kvalitativa filmupplevelser på biograf och till att fördjupa sina kunskaper om rörliga bilder. Totalt fördelas 3,3 miljoner kronor per år, fördelat på två sökomgångar.

Läs mer om stödet här: https://www.filminstitutet.se/filmkulturstod

Klicka här för lista över samtliga beviljade stöd för våren 2020. 

Idag sjösätter Filminstitutet ett tillfälligt stöd, riktat till produktionsbolag med kontinuerlig produktion av lång spel- och dokumentärfilm.

Stödet möjliggörs genom en omfördelning av 30 miljoner kronor som ackumulerats från tidigare års oanvända efterhandsstöd. Omfördelningen påverkar inte årets budget för befintliga utvecklings- och produktionsstöd 

– Många av arbetstillfällena i svensk filmbransch utgår från produktionsbolagen, inte minst för frilansare. Det är viktigt att understryka att det vi gör nu är en omfördelning av våra egna medel, men det behövs mer. Vi och svensk filmbransch hoppas förstås på nya medel från regeringen, säger Anna Serner, vd Filminstitutet

Stödet är ett utvecklingsstöd med syfte att bidra till fortsatt utveckling och kontinuitet av värdefull svensk film. Utbetalning av beviljade stöd beräknas ske strax efter midsommar.

Samlingssida för Filminstitutets åtgärder med anledning av covid-19

Svenska Filminstitutet fick 24 april i uppdrag att fördela 50 miljoner av regeringens stödpaket om 500 miljoner kronor till kulturen.

Filminstitutets medel syftar i första hand till att stötta visningsarrangörer som har haft intäktsbortfall under perioden 12 mars – 31 maj, med anledning av covid-19. Dessa medel har nu fördelats till biografägare, filmfestivaler och distributörer.

Totalt har 276 ansökningar kommit in till Filminstitutet, varav 252 är från biografägare (som sammanlagt söker för 359 biografer). Åtta ansökningar är från filmfestivaler och/eller visningsarrangörer och 16 ansökningar är från filmdistributörer.

Cirka 33,7 miljoner kronor har nu sammanlagt fördelats till biografägare, cirka 15,7 miljoner kronor till distributörer och cirka 600 000 kronor till filmfestivaler.

– Vi har snabbat på handläggningen i alla led för att få ut de här medlen så fort det bara går. Vi vet att det finns ett enormt behov i branschen och vi hoppas förstås på nya extra medel att fördela inom kort, säger Kristin Engstedt, chef distribution och visning

Se listan med alla stödmottagare