Filmbransch.se

Som ett led i den nya helstatliga filmpolitiken har Svenska Filminstitutet arbetat fram ett nytt och reviderat stödsystem för utveckling och produktion av ny svensk film. Stödsystemet ska verka för utveckling, kontinuitet och kompetens och vara transparent, hållbart och modernt. Stödsystemet fastslogs av Filminstitutets styrelse den 4 december 2017 och införs successivt från och med 1 januari 2018.

Det övergripande syftet med det nya stödsystemet är att modernisera och förbättra systemets nuvarande form så att det på ett effektivare och mer hållbart sätt arbetar för att uppfylla målen för ny svensk film. En förutsättning för svensk films framgångar är en filmbransch med möjlighet till utveckling och kontinuitet, vilka utgör de primära områden som ska genomsyra stöden och dess syften.

Arbetet har skett i tät dialog med företrädare från organisationer inom svensk filmbransch och vid tre tillfällen under 2017 har förslag presenterats för de branschråd som upprättats på uppdrag av regeringen. Förutsättningar för processen har bland annat varit Regeringens proposition Mer film till fler – en sammanhållen filmpolitik (Prop. 2015/16:132),  Förordning om statsbidrag till film (SFS 2016:989) och de mål för ny svensk film som beslutades av Filminstitutets styrelse den 8 juni 2017.

Genomgående har en strävan att uppnå transparens och konskevens präglat arbetet. Det är viktigt att stöden samverkar och inte har skilda syften i för hög grad. I det nya stödsystemet är flera av de tidigare stöden kvar, men dessa har grundligt genomlysts och förnyats i sina riktlinjer vad gäller syfte, funktion och koppling till målen. Några nyheter och förändringar i systemet är:

• Kvalitetspremie – ett efterhandsstöd som går till filmer, oavsett genre, som uppfyller satta kriterier som till exempel representation på internationella filmfestivaler. Syftet med stödet är att främja och stärka film vars framgångar inte enbart står i relation till antalet tittare.
• Utvecklingsstöd i form av slate – stödet ger möjlighet för upphovspersoner att söka stöd för flera projekt på idéstadiet samtidigt, detta för att öka möjligheten till utveckling och kontinuitet
• Marknadsstöd – tidigare fokus på publikestimat kompletteras med en inriktning mot genrefilm för att bredda repertoaren. Stödet får också tydligare kvalitets- och jämställdhetsaspekter i bedömningskriterierna.
• Talangsatsning – Filminstitutet tar ett nationellt ansvar för talangutveckling och inför ett regionalt stöd för organisationer som arbetar med talangutveckling. Ett forum för talangfrågor inrättas där relevanta aktörer möts för diskussion och utveckling av talangområdet.
• Moving Sweden avslutas i sin nuvarande form och tillsammans med SVT och regionala produktionscentrum inför Filminstitutet en lågbudgetsatsning för lång spelfilm med högt kreativt tak och lägre ekonomisk risk. Detta med syfte att utveckla upphovspersoner och den svenska filmen.
• Publikrelaterat efterhandsstöd – syftet med stödet att bidra till en stark och dymanisk filmbransch kvarstår, samtidigt stärks förutsättningarna för film för barn och unga samt dokumentärfilm.
• Stöd till kontinuitet för bolag – årligt stöd med fokus på utveckling av bolag, talang och projekt med särskild inriktning på återväxt och mångfald. Även ett enskilt projektstöd för bolagen att möjliggöra utveckling av ny talang införs.

  Alla stöd ska fördelas med hänsyn till att svensk film, både framför och bakom kameran, ska spegla Sverige av idag genom att beakta de sju diskrimineringsgrunderna samt geografisk och socioekonomisk spridning. Stöden ska fördelas 50/50 mellan könen över tid.

  – Vårt syfte har varit att skapa stöd som samtliga, både var för sig och tillsammans, arbetar för att ny svensk film ska kunna nå de uppsatta målen. För att göra film krävs uthållighet och långsiktighet och regeringens proposition är tydlig med vikten av förutsägbarhet och kontinuitet. Våra stöd behöver signalera samma sak och matcha den verklighet och de förutsättningar som svensk film har och därför har vi ett starkt fokus på kontinuitet och utveckling, men även kompetens som är avgörande för en framåtrörelse. Vi vill ha ett begripligt stödsystem som tvingar oss själva att bli tydligare, men som också kommer att ställa högre krav på de som tar emot stöd. Förordningen har ett stort fokus på spridning av film till publiken och det kommer vi också ha. Genom ett ökat arbete med mångfald hoppas vi också kunna fördela stöd till film för hela Sveriges befolkning, oavsett var man bor eller kommer ifrån. Säger Kristina Börjeson, chef för avdelningen Filmstöd.

Beslut om produktionsstöd ska förhålla sig till Filminstitutets mål för ny svensk film och aktuella handlingsplaner med nedbrutna mål för stödgivning för lång spelfilm, dokumentär, kortfilm och film för barn och unga. Filminstitutet kommer informera om det nya systemet på flera sätt framöver. Representanter från avdelningen Filmstöd kommer bland annat arrangera ”stödstugor” runt om i landet med start i januari 2018. I stödstugorna kan berörda ställa frågor och få information. Det kommer också anordnas öppet hus med särskild ”stödmottagning” i Filmhuset i Stockholm löpande under året.

Stödsystemet införs successivt under våren, med start 1 januari 2018.

Läs om det nya stödsystemet och samtliga stöds införandedatum här.

Läs om poängsystemet för kvalitetsbedömningen av film här.